Det har ändrats, vi håller sams...

Då jag inte skriver mycket om distansridning här, eftersom jag inte tävlar längre vet nog de flesta av er inte att jag brukade tävla mycket i det. Distansridning är en ridsportgren där man, enkelt beskrivet rider långt i diverse terräng. Jag brukade, mellan 2006 och typ 2010 tävla väldigt mycket. Under denna tid tävlade jag så klart Chimal mest men jag tävlade även min mammas häst Reyziann mycket också. Rezy är den häst jag rider hos min mamma nu, ungefär en gång i veckan sen jag fick ta bort Chimal.

 

Jag och Rezy på förbesiktningen vid både hennes och min första 120km tävling.

Mellan 2006, när jag började tävla Rezy och 2010 vilket var det sista året vi var ute på banorna och faktiskt tävlade har vi ridit otaligt många mil tillsammans. Med både uteslutningar och placeringar. Den bästa placeringen vi åstakommit är en andra placering på samma internationella 120km tävling som bilden ovan är tagen på. Vi har haft kul i många mil tillsammans men ett litet problem som både hon och jag kämpat med under dessa år och mil är att hålla sams. Rezy är en otroligt bestämd precis som mig. Bestämda hästar har jag inte problem med då Chimal också var det och vi var om jag får säga det själv perfektion tillsammans. Men jag och Rezy, där har det varit svårare. Alltid. Det har dock gått bra och vi lyckades lösa det när vi inte höll sams. När det blev för mycket var det bara att ta ett kliv tillbaks, lugna ner både mig och Rezy och sen börja om. När jag var liten körde hon mycket med mig och det har hon fortsatt försöka med sen dess. Men jag blev gammal nog, och kunnig nog att visa vem det var som satte regler. Sen dess har hon aldrig fått styra med mig. Men hon försöker alltid. Hon tjuvnyper mig om hon får chansen osv. Hur mycket jag än skämtar om att hon är en riktig bitch till häst och surkärring (har sagt det sen hon var 7) tycker jag väldigt bra om henne ändå. Grejen är att något verkar ha ändrat sig. I varje fall för tillfället.
Sen jag tog bort Chimal och hon är den häst jag rider numera har det ändrats. Vi har hittills inte blivit osams en enda gång sen dess. Och vi brukade ryka ihop titt som tätt. Det är nästan som att hon förstår att hon är, när det kommer till häst det jag har. Hon är den enda av mammas hästar jag vill och tycker om att rida. Hon är inte i närheten av vad Chimal var och hon kommer aldrig vara det. Missuppfatta mig inte. Jag menar inte det som att hon är en sämre häst eller att hon är mindre värd. För mig kommer det aldrig finnas en så perfekt häst som Chimal, så är det bara. Men för att vara Rezy, speciellt Rezy och mig är allt väldigt bra just nu. Ibland är det sjukt hur något kan förändras för att en annan sak hamnar ur balans. Det märks på Rezy hur hon beter sig med de andra hästarna, hon har ändrats i hagen, hon har ändrat sitt beteende mot de andra sen Chimal försvann. Hennes värld vändes nog lite upp och ner precis som min. Mitt allt försvann och hennes lillebror som hon alltid älskat och varit väldigt beskyddande mot försvann. Vem hade trott att hon och jag skulle kunna hålla sams på det här sättet. Något har ändrats, vi håller sams, sen Chimal försvann håller vi sams...
 
 
 

Tänker bara njuta en stund

Den här lördagen har varit en lördag då jag har gjort mycket olika saker. Jag började med att göra lite SiSu och LOK-stöds jobb innan jag plockade lite här hemma på förmiddagen. Sen åkte jag upp till min mamma och stallet för att rida en sväng med henne och Helene. Alla tre hästarna fick komma ut tillsammans. Jag och Rezy njöt till fullo. Igår hade vi ett suveränt litet dressyrpass tillsammans och idag hade vi en väldigt trevlig ridtur. Hon har varit otroligt pigg, glad och positiv. Det är väldigt kul. Efter det har jag och min pappa kört iväg hans Ford Falcon 61 till vinterförvaring innan jag tog min dagliga promenad. Nu på kvällen har det blivit en god middag och så har jag tittat lite på tv. Fastnade först framför hela USA bakar och sen hela Sverige bakar. De programmen gör en sjukt gottis sugen. Inte bra... Nu ska jag greja lite med bloggen innan jag tar min wiskey jag har brevid mig och tittar på en bra film, och bara njuter en stund!
 
En bild från innan gårdagen dressyrpass med Rezy
 

Äntligen fredag

Den här veckan har jag haft mycket att göra så det känns skönt att fredagen äntligen är här. Igår var jag tyvärr inte så produktiv som jag hoppats och fick inte lika mycket gjort som jag velat. Jag hamnade i telefon med min kompis Camilla istället. Woops. Det är dock inte så konstigt eftersom jag inte träffat henne sen konserten i somras, men vi ska träffas om två veckor vilket jag ser fram emot sjukt mycket. Jag bokade desssutom en resa till Blekinge för att hälsa på Sandra om ett antal veckor. Känns som det är en evighet tills dess men den är i varje fall bokad nu. Jag kommer till Blekinge mitt på fredagen och åker inte hem förens måndag morgon. Det ska bli så sjukt kul att få komma iväg till Sandra igen. Nej nu ska jag ta tag i dagen så jag inte har så mycket jobb att göra i morgon, jag ska trots allt redan jobba på söndag. Lite ledigt i helgen vore trevligt!
 
En bild från senaste trippen till Blekinge och Sandra!