Hoppning

När jag hoppade med Rezy idag gick det suveränt. Visst vi hoppas bara småhinder men det är inte höjden som är det viktiga. Förutom att Rezy lyssnade klockrent på mig om när jag ansåg att vi skulle hoppa av (vilket inte alltid fungerar bra) så hade vi en bra och jämn takt, hon lyssnade på förhållningar och var klockren framåt och när jag ville hoppa av. Det känndes sjukt bra. När det fugnerar som det gjorde idag, ja, då hade vi kunnat hoppa hur högt som helst utan att det varit svårt känns det som. Det är inte höjden som är de svåra, det är själva ridningen kring hindrena som kan vara svår att få till, takt, lystring, avhopp och tillit. Och idag fungerade det prima och mitt hoppsjälvförtroende har tagit ett litet steg i rätt riktning mot var det en gång var.

Kommentera här: