Hoppning

När jag hoppade med Rezy idag gick det suveränt. Visst vi hoppas bara småhinder men det är inte höjden som är det viktiga. Förutom att Rezy lyssnade klockrent på mig om när jag ansåg att vi skulle hoppa av (vilket inte alltid fungerar bra) så hade vi en bra och jämn takt, hon lyssnade på förhållningar och var klockren framåt och när jag ville hoppa av. Det känndes sjukt bra. När det fugnerar som det gjorde idag, ja, då hade vi kunnat hoppa hur högt som helst utan att det varit svårt känns det som. Det är inte höjden som är de svåra, det är själva ridningen kring hindrena som kan vara svår att få till, takt, lystring, avhopp och tillit. Och idag fungerade det prima och mitt hoppsjälvförtroende har tagit ett litet steg i rätt riktning mot var det en gång var.

Lite filmer

Den senaste veckan har jag lyckats få in två hästfilmer i min telefon (därav dålig kvalite) som jag bestämt mig för att visa för er. Den ena filmade jag samma dag som jag tog bilderna i det tidigare inlägget, när Rezy och Niccan leker i hagen. Den andra filmade min mamma idag när jag skuttade lite med Rezy. Det ser ut som ett litet barn som hoppar för första gången, riktigt amatörmässigt ser det ut. Svårt att tro att vi brukade hoppa 90cm tillsammans en gång i tiden men det har hänt, för typ 10 år sedan dock och inte i en dressyrsadel... Idag blev det 50cm som högst och det var riktigt kul, inte omöjligt att det kommer bli lite mer hoppning igen.
 

Lite lek i hagen

Idag när jag pysslade i stallet innan jag red hade mammas gamla tanter en lekstund i hagen. De for och far fram och tillbaka som två galningar. Stackars lilla Charmör som går i en egen hage brevid dem såg smått frustrerad ut över att han inte kunde vara med och leka.